24 april 2011

Ni har verkligen varit både vårt ljus och vårt mörker.

"Jag kan inte förstå att mamma är död.
Det är en helt vanlig dag, bara det är mamma är död."
Jag förstår det inte heller..
Jag saknar er båda två så innerligt.


Jag skulle verkligen vilja sätta mig i solen idag. Det är ju så fint väder. Men jag är ensam hemma just nu och vill inte störa de andra. Och jag känner ingen annan här längre. Ju längre tid det går ju jobbigare bli det, ju tommare känns det. Vill bara ringa och fråga om jag får komma över på en fika. Jag saknar henne så jävla mycket! Det är så jävla orättvist! Jag kan inte förstå det. Hur känns det att vara föräldralös vid 21 års ålder? Skit. Detta ska ingen någonsin få uppleva. Aldrig. Fruktansvärt! Jag vill bara få tillbaka allt om det var innan. Nu känns att en smula hopplöst. Och vad vi än gör, så kommer dem aldrig tillbaka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar