31 maj 2012

Har tagit ur mina dreads btw. Vad långt det är nu! <3

30 maj 2012




Jag drömmer ofta om mamma. Att hon lever men att vi tror att hon är död. Och det är så verkligt att jag ibland vaknar och blir glad och tänker ringa henne. Men inser ganska snart att det faktiskt bara var en dröm.. Det suger så jävla hårt! Jag saknar henne, vi saknar dig! Idag skulle vi haft kalas för dig och det känns lite extra tomt idag.



Helgen i Stockholm har varit helt fantastisk! Jag vet inte om jag kommer att kunna sluta skriva om jag börjar. Känslomässigt har det onekligen varit. Skratt och tårar, allt på gott och ont. När jag kom hem somnade jag som en stock och vaknade femton timmar senare. Nu är det läggdags igen efter en trevlig dag. Hälsde på Joel på Taidon och suttit och pillar med min klippbok. Nu ska jag läsa någon sida i TBTOs bok vi fick och sedan sova. Imorgon kommer Hanna och hälsar på. Då ska vi smida vidare på våra planer. Ska söka kurser och kolla in blocket. Nu är det sommar och massamassa måste fixas!

Nattinatt

23 maj 2012


Igår hälsade jag på Johanna i hennes nya lägenhet, i Malmö! Tjoho! Kul att bo så nära nu! Det händer inte mycket, inte mer än att det planeras massa projekt som förhoppningsvis ska tas i tu med snart! Och så åker jag till Stockholm i helgen! Tjoho, vad det ska bli roligt! Men nu inväntar jag snart Joel, vi ska laga gröt och sen får vi se vad som sker!

20 maj 2012

Är trött som få, men får inte ro. Ögonlocken vill inte hålla sig nere. Läst nyheterna, lyssnat på musik, spelat bubbles, gjort av med alla mina liv på idiotiska Facebook-spel. Försökt sova i två timmar och nu sitter jag här, åter igen, och lyssnar på Lars Winnerbäck. Mår illa och har ont i magen. Funderar på en nattmacka med mjukost. Jag gillar mjukost. Försöker intala mig andra saker. Imorgon, efter sömn, så blir det mer papier mache med roliga människor! Peppar inför resan till Stockholmo! Det ska bli riktigt roligt! Jag har en annan sorts iver i mig just nu. Läser, ritar, skriver. Väntar. Denna eviga väntan!

19 maj 2012


Fikabjudning hos KalasAlbertina med föräldrar och släktingar :)

Denna väntan, jag står knappt ut!

11 maj 2012

Jag för exakt fyra år sedan, haha..!
Mys med katterna. Nu mat, sedan möte.
Natt, vindstilla, skyfall, ro, barbent.
Värme, trygghet och mysigt sällskap.
What a feeling..

Imorgon (senare idag) så blir klänningen till Corall klar. Ska göra mönster till Meja och Albertina, det vankas ju födelsedag har jag hört!
Det blir även KBTmöte på eftermiddagen. Vi ska lägga upp en plan. Det blir tufft, men jag fixar det! Sedan ska jag inta helg.

Bubbles Blow en stund,
förhoppningsvis sömn snart.

Det går bra nu!

5 maj 2012


Valborgnattens alla minnen och känslor
fångad på en och samma bild.

Morgon i Ängelholm.

Hälsade på Annmari hos Mattias i Lund idag. Vi grillade lite, fast att det var sjukt kallt. Tur jag kom så sent så att jag slapp frysa så länge! Det blev hockey på tv. Inte så himla jätteroligt kände jag och Annmari, så vi löste korsord och åt glass istället. Tog kort på blommorna, men det blev inte så mycket och inte så bra. Nu sitter jag hemma och ska invänta klockan och bege mig till Joel. Vi åkte om varandra i kvällen med buss, så det blir ingen mer fest för mig. Men lika bra det, för trött är jag! Nu ska jag först äta lite makaroner och smörja in händerna..

2 maj 2012

hihi!

Sleepingtrubble.

Jag önskar att jag kunde göra saker ogjorda och att allt bara kunde lösa sig. Att allt skulle kännas bra. Förlåta andra och mest förlåta mig själv.Sluta göra mig själv illa. Ångest är nog det största problemet i min vardag. Näst efter det är rädsla. Tredjeplats allt annat. Så någonstans måste jag ju börja. Ångestfaktorer ska bort. Mönster ska brytas, dåliga kontakter lika så. Dygnsets rytm. Intala mig själv att jag inte alltid är en last för de jag älskar. Det är jävligt svårt bara. Onda mönster sitter djupt. Tiden kan gå så jävla sakta men alldeles för fort. på samma gång. Jag önskar ibland att jag kunde blunda och glömma, ignorera och gömma mig för alltid. Men det kan man ju inte heller göra. Det har jag lärt mig av erfarenhet. Jag vet inte var jag är eller hur jag känner. Som om min själ svullnar upp och jag inte får luft. Tomhet, eko, vakuum. Haha, rädda mig nååågon.. Ibland vill jag bara skrika ut till hela världen att jag är sjuk och att jag mest av allt bara vill leva ett bra liv, ta bra beslut och kämpa tills döden skiljer mig åt. Men ibland vill jag falla platt och sluta andas. Vill skrika på hjälp och godta den, vara tacksam för att det finns någon där som hjälper mig upp. Det gör faktiskt jävligt ont att trilla, gång på gång och snart orkar jag inte resa mig upp längre. Mardrömmar och tårar, ångest och oro, tomhet och saknad. Jag vet inte hur jag ska förklara mig och erkänna för mig själv. Hur fan jag ska orka. Acceptans är också något jag behöver jobba på. Är glad över att jag fått en kontakt. KBT är nog något för mig. Ser fram emot att jobba med mig själv, få rätsida på de flesta delar av mitt liv. Men fan vad jag vill flytta, göra något drastiskt och bara fly. Fly, det är det jag är bäst på, det har jag hört förr. Från verkligheten och mig själv. Japp, det är skönt, men slår en jävligt hårt i bakhuvudet efter ett tag. Och återigen faller jag platt, framstupa och måste börja om. Igen och igen och igen. Va fan, jag är trött, kan folk inte bara inse det. Jag vill avsluta kapitel, flertal sådana. Bort, hej då, bajbaj, so long sucker! Varför är det såhär? Ofta att en period håller i sig i 6 månader. Vaknade upp en torsdagsmorgon och kunde känna, bokstavligen känna, hur mitt liv rann av mig, bestämt. Och slutade fylla på och tomhet var det som återstod. Tagga ner, det är inte ditt fel, Aina. Ja, goda samvete, visa dig lite mer. Verklighet och fantasi, jag är rädd för att dö. Jag är inte troende och kommer Fan aldrig bli det heller. Ticket to another planet, yes please.. Det var nog kvällens ångest i ord.